Hon hade nått dit hon
eftersträvat. Men när hon kommit dit, började hon att fundera på sin roll och
framtid. Hon satt fast och kom ingenstans. Snarare tvärtom. Hon började
känna en hopplöshet, oron och självkritiken blev allt påtagligare. Det gick också
ut över privatlivet. Detta var utgångsläget när vi träffades för ett antal år
sedan. Efter några mentala coachträffar började jag att successivt att utmana
henne. Vad är det allra viktigaste för dig, vad vill du egentligen, vilken är
din främsta dröm, vad mår du bra av, vilka är dina främsta styrkor, vad brinner
du för, det var några av frågorna som vi processade. Vårt fokus var att saker
är mogna när de är mogna, oavsett hur lång tid det tar. Ingen stress eller
press utan mer reflekterande. Successivt började hon landa i ett nytt
förhållningssätt och en positiv attityd till livet och till sig själv. Vi
jobbade också med att vi gör val och valen får konsekvenser. Några nya
utmaningar som hon fick fundera över, som kan vara lite provocerande: ”Väljer
jag mina känslor och tankar. Väljer jag att bli offer. Kan jag tänka på ett
annat sätt? Kan jag välja tankar och känslor som gör mig stark eller väljer jag
tankar som gör mig till ett offer?” Den här mentala coachresan har tagit tid,
men det börjar landa riktigt bra. Hon har bytt jobb och mår riktigt bra, hon
har hittat sig själv och trivs med livet. Varför berättar vi det här? Både hon
och jag tycker att det är viktigt att påvisa att det går att göra förändringar
och få ett så mycket bättre liv. Men du bör bli utmanad och inspirerad, våga
var långsiktig, lägga tid på reflektion, se möjligheterna, vara bekväm i det
obekväma. Ha någon som vill dig väl, lyssnar, bryr sig, inspirerar och utmanar.
Och vi konstaterade att mental träning/coaching kan vara mer än fantastiskt…
BLOGG
+
