Det här blir 33:e söndagsinlägget kring det mentala och mental
träning. Nu lämnar vi vår självbild och självförtroende. Jag tänkte nu i några
söndagar belysa självmedkänsla… När jag jobbar med mental träning/coaching och
har föreläsningar så har det blivit väsentligt vanligare med självkritik och en
hårdare attityd mot sig själv.
På senare år har
begreppet självmedkänsla vuxit fram. Självmedkänsla kommer från engelskans
uttryck “self-compassion” och har sitt ursprung från buddhismen. Självmedkänsla
handlar ytterst om att bemöta sig själv med samma vänlighet och medkänsla som
man skulle göra med en nära vän.
I västvärlden
introducerades begreppet i början av 2000-talet när den amerikanska forskaren
Kristin Neff började intresse sig och forska i ämnet. Hon tog avstamp från den
buddhistiska traditionen där begrepp som kärleksfull vänlighet, ”loving
kindness”, och medkänsla, ”compassion”, är centrala.
I sin forskning började
Kristin Neff definiera begreppet självmedkänsla och kom fram till att vi visar
medkänsla med oss själva, när vi i svåra stunder kan ha lika stor förståelse
för oss själva som för en god vän.Till
sist, en fråga kring självmedkänsla som kan vara riktigt bra att reflektera
kring - vad innebär det för dig att vara vänlig mot dig själv?
BLOGG
+
Tänk om vi skulle bli bättre på
att vara snälla och positiva mot oss själva lite oftare. Att ge sig själv beröm
och uppskattning för det man gör bra istället för att vara självkritisk.
Självmedkänsla är att vara lika omtänksam och stöttande mot sig själv som man
är mot en god vän…
